"Kod för att importera min blogg till Nouw: 0966245068"

Det har gått tre år sedan jag bloggade sist.
Tiden bara springer iväg. Mycket har hänt och allt man gått igenom ger lärdomar och erfarenheter man sedan bär med sig. Att stanna upp och andas har jag blivit bättre på.
Men mitt i all denna "visdom" och erfarenhetsuppsamlande har också något annat vuxit fram. En irriterande, frustrerande och riktigt onyttig känsla börjat ta upp det mesta av min tanke.
Jag vet att det bara vore lätt att släppa det, jag har försökt men tro mig det går inte.

Min livsfilosofi är ganska enkel, försök vara positiv. Försök vara behjälplig. Tag för dig, ingen kommer lägga möjlighteter eller utvecklingsmöjligheter i knät på dig.
Finns ett problem, lös det eller släpp det.
Jag har blivit så vuxen nu så jag inser att om något skall hända får jag göra det själv.
Pär lärde mig ett nytt ord igår. Nånismen, nån får göra, nån får fixa, nån får ordna. Problemet är bara att denna nån också oftast lider av Nånism. Så vad blir gjort? Inget.

Den senste tiden har jag oftast avslutat dagarna i ren ilska. Människor negativitet, lathet och dumhet äter upp mig.
Nu vill jag inte dra alla över en kant. Men dessa situationer och människor tar så stor plats just nu så jag har svårt att se något annat.

Försökte ransaka mig själv igår. Vad kan jag göra för att förändra detta? Ganska snart insåg jag att jag inte kan ändra andra människor attityd. Bara mig själv.
Så slutsatsen kom ganska fort att även jag får börja göra bättre val i livet.
Göra roliga saker, träffa glada och positiva människor, andas varje dag, tänka över karriären och försöka hitta bättre vägar att gå.
Idioter, latmaskar och surkärringar kommer alltid att finnas. Det är de som mår dåligt. Jag måste försöka pränta in detta i min skalle. Problemet är att de konstant påverkar mig så starkt. Så här kommer en lista jag måste få ur mig för att kunna släppa en stund för att kunna ta upp skolböckerna igen. AAAhhhhhh

- Idioter som anser att de kan köra förbi hela bilkön för att sedan knö sig in extremt oaktsamt och otrevligt.
- Föräldrar som sätter barnen på pidestal och lever i en dimma där deras barn aldrig gör fel.

- Människor som lever för att förpesta sin omgivning med otevliga kommentarer och total negativitet.

- Läkare som anser att feta människor inte kan vara sjuka, ha dåliga värden eller behöver någon som helst hjälp just bara för det faktum att de är feta.

- Människor som missbrukar sitt uppdrag och inte inser att detta resulterar i kaos.

Ja listan kan bli lång.....

Nej, upp med hakan och ta ett djupt andetag.
Går och kissa, drick vatten, öppna altandörren och ta fram skolböckerna.....

Uppallad i soffan med one piecen på.
Bredvid mig ligger Nisse under en filt och myser. Det är Star Wars på TV. Episode 2. Tänk att detta fortfarande funkar. När jag var liten lekte vi star wars. Tyvärr fick jag aldrig vara Leia. Det skulle alltid en annan viss vara...
När vi lekte "V" i skogen vid Hammarlunden fick jag inte vara Diana heller. Jag fick vara hon den där andra onda som var blond. Hon som ingen minns namnet på. 
Hamarlundskogen hade många bra lekmiljöer. Samtidigt som vi lekte "V" kunde man nämnligen också leka häst.
Speciellt kul var det om A,J och J var med. De var klassens hästtjejer, De kunde allt och jag var så imponerad.

Vad jag förstått leker man inte inte så längre. Nisse har berättat att det finns två lekar man kan leka om man inte vill spela fotboll på rasten.
Den ena heter 15 leken och den andra gamla hederliga Dunken. Tänk att den lever kvar än.

Annars har dagen varit mycket bra. Nisse har tillockmed varit på ett kalas. Maxad med mediciner och en ordentlig vila gjorde att han orkade med hela kalajset. Underbart.
Själv har jag storhandlat julklappar. Är nu nästan färdig. Det är bara svärisarna kvar. Någon som har något tips så får ni gärna höra av er.

Kram på er där ute!

Halloj! 

Sömnlös i sängen efter en lång dag. 

Har försökt att hitta någon slags julstämning. Julmusik i bakgrunden och ångra pepparkakor har dekorerats. 

Men efter att ha spenderat halva dagen på sjukan med Nisse och sedan mutat honom till frisören tog orken slut.

Ville bara hem! 

Tänk vad skön en soffa kan vara!!

Emma satte igång med lussekattsbak, underbara varelse. 

Sen blev det pizza. 

Men nu som sagt så ligger man här. 

Äh jag gör ett försök till, god natt!!!

Kram på er där ute! 

Trodde allt skulle bli bra igen. Trodde Nisse hade passerat det värsta och att han snart skulle komma tillbaka till skola, träning och vardag. Han skulle bara få några veckor på sig så skulle vi köra på som vanligt.

Men det blev tvärnit. Från att bara vara lite hostig så blev han tvärtät på några få timmar.
Emma hade lagt sig och Pär var på julbord.
Nisse och jag satt i soffan och försökte andas med hjälp av alla de maskiner och mediciner vi hade hemma, men icke.
När färgen runt munnen började bli lila och Nisse själv började få panik var 112 ett faktum.
Blåljus och ilfart till sjukan.
Här fick han all hjälp som fanns men det tog lång tid innan allt lugnade sig.
Nisse blev kvar i nästan en vecka innan läkarna vågade ta bort syrgasen och släppa hem oss.

Nu sitter vi här jag ock lillemannen. Han är överlycklig för att få vara hemma.
Kompisen K kom samma eftermiddag för att leka lite. Härligt att se dem tillsammans. 
K´s mamma kom hem med lite läxor som vi sitter med just nu.
Han är glad, han är sprallig men hela tiden andfådd...
Min lille superhjälte.

I kväll händer något stort.
Nisse har fått biljetter från lekteapin (TACK!!!) för att gå och titta på sitt älskade Färjestad.
På fjärde raden!
Han är så laddad. medicinväskan är packad och kläderna framlaggda.
Måtte detta nu gå bra.

I morgon skall vi tillbaka till sjukhuset för mer tester och för att diskutera framtiden.
Skall även slänga in junior till frissan, han ser nu ut som..... ja ´jag vet inte, inte Nisse i alla fall.

Kram på er där ute.

En dag som började riktigt jobbigt men avslutades med en mysig julpyntarkväll. 

Värk, hjärndimma, magproblem och allt annat som hör till min hypotyreos har bråkat med mig i dag. 

Har haft mina symtom under någorlunda kontroll men ibland orkar man inte mer. 

Sov i 4 timmar när jag kommit hem från jobbet. 

Men på kvällningen bestämdes det i familjen att det skulle julas. Äntligen. 

P värmde glögg och barnen började städa. Så det var bara att hänga på. Nu efteråt är jag mycket nöjd.

Längtar som bara den till julen, skall bli så mysigt. 

Önskelistan är lång...

Kram på er alla där ute!!

Lördag.
Emma är i Stockholm och roar sig med sina vänner. Något som jag verkligen unnar henne, lite avundsjuk är jag allt. Hade jag haft ekonomin hade jag varit där och tittat på.
Vad är det som händer då? Jo Emma är vice ordförande i ungdomssektionen på Karlstads Rid klubb.
Denna u-sek har i år vunnit och blivit utnämnd till Sveriges u-sek. I kväll skall de få ta emot pris på Stockholm Horse Show i Friends Arena.  Hela gänget på 9 tjejer och 1 kille drog till Stockholm i morse, skall till showen och få mingla med VIP. Sedan ta emot pris och sedan slagga kvar och tanken är att de kommer hem på sön kväll. Dvs om SJ vill samarbeta…
Grattis Karlstad Rid Klubb och ungdomssektionen, detta är ni så jäkla värda efter allt slit. Ni är bäst!!!

I dag har jag, Nisse och Pär haft en dag själva. Vi har spanat efter julklappar, provkört ny bil och shoppat lite praktiska saker. Vi svängde förbi Tony (Nisses gudfar) på Gourmanderiet och köpte hem gomiddag. Filé, ungs potatis, sallad och gorgonzolasås, mumma!

 
Nu ”så mycket bättre”!!!!
I morgon skyltsöndag. Har ingen som helst julstämning men skall göra allt jag kan för att njuta och ta in stämningen. Mojsigt!!
Ta nu och sjunk ner i soffan och ta kvällen, njut! För det tänker jag göra, speciellt nu när ostbågarna kommit fram!

Kram på er där ute!

Så var den stora dagen kommen! 

Gipset skulle av. 

Äntligen. 

Frakturen hade läkt fint men mjukskadorna var ganska ordentluga. Inget störte synliga skador men klämskador är inte att leka med. emma skall avvakta för att se hur det känns när hon börjat testa foten. 

Rehabilitering hos sjukgymnast och långsam återhämtning. 

Chocken kom när Emma fick reda på att kryckorna skulle användas i minst 6 veckor till!!! 

Avlastning och balans var syftet med detta. 

Ja ja sa Emma. Det ordnar sig nog. 

Sedan var det hemfärd och dags för ett efterlängtat fotbad och pedikyr av lilla mamman. 

Nu på kvällskvisten var det dags för Nisses kalas! 

Så nu sitter man här med en stor kaffe latte på leklandet. Åh jag är så grymt tacksam för att denna möjlighet finns. Inget städ, inget fix, inget bak! 

Bara glada barn och glad mamma. Bilder på detta kommer i morgon!

kram på er där ute! / Jonna