Trodde allt skulle bli bra igen. Trodde Nisse hade passerat det värsta och att han snart skulle komma tillbaka till skola, träning och vardag. Han skulle bara få några veckor på sig så skulle vi köra på som vanligt.

Men det blev tvärnit. Från att bara vara lite hostig så blev han tvärtät på några få timmar.
Emma hade lagt sig och Pär var på julbord.
Nisse och jag satt i soffan och försökte andas med hjälp av alla de maskiner och mediciner vi hade hemma, men icke.
När färgen runt munnen började bli lila och Nisse själv började få panik var 112 ett faktum.
Blåljus och ilfart till sjukan.
Här fick han all hjälp som fanns men det tog lång tid innan allt lugnade sig.
Nisse blev kvar i nästan en vecka innan läkarna vågade ta bort syrgasen och släppa hem oss.

Nu sitter vi här jag ock lillemannen. Han är överlycklig för att få vara hemma.
Kompisen K kom samma eftermiddag för att leka lite. Härligt att se dem tillsammans. 
K´s mamma kom hem med lite läxor som vi sitter med just nu.
Han är glad, han är sprallig men hela tiden andfådd...
Min lille superhjälte.

I kväll händer något stort.
Nisse har fått biljetter från lekteapin (TACK!!!) för att gå och titta på sitt älskade Färjestad.
På fjärde raden!
Han är så laddad. medicinväskan är packad och kläderna framlaggda.
Måtte detta nu gå bra.

I morgon skall vi tillbaka till sjukhuset för mer tester och för att diskutera framtiden.
Skall även slänga in junior till frissan, han ser nu ut som..... ja ´jag vet inte, inte Nisse i alla fall.

Kram på er där ute.