En lördag, som vilken vanlig lördag som helst. Men jag mår bra, det var faktiskt ganska länge sedan. Vill inte klaga, vill inte vara den som jämrar sig och suckar över livet. Men det blir så markant när man varit tyngd så länge, tyngd av något som jag inte ens kan nämna vid namn eftersom jag inte vet vad det handlar om. När psyket tar över känns det som man själv tar ett steg tillbaka och låter någon eller något annat ta över.

Så nu när man har några ljusa stunder och verkligen kan andas ordentligt är det bara så underbart. Jag skall lämna det vid det, underbart…