LCHF ja nu är det dags.
Måste göra något åt det, finns ingen utväg. Har kommit till en återvändsgränd. Har landat och insett att det kommer bara bli värre om jag fortsätter. Jag är 36 år, väger X kg, äter flera mediciner varje dag, har konstant värk i rygg och fötter, trött, nu får det vara nog.
LCHF ja vi (jag och Pär) har gått under denna metod under ca 3 veckor nu. Ja det går ganska bra. Frukosten är värst, jag är ju en riktig smörgåsbrud så är det bara. Men jag skall inte klaga. Det är faktiskt helt ok.
Det gäller bara att ha lite fantasi.
Pär är otrolig mitt i allt detta. Han sprudlar av entusiasm om olika middagar och hur vi skall handla.
Närsta steg är att få igång hullet. Ja jag skall gå ut och gå, ja jag skall rida mer ja ja. Men låt mig få göra det i min egen takt...

Hon den där nya väntar i horisonten med att få ta över stafettpinnen om mitt liv.

För några dagar sedan drömmde jag att jag bara vaknade en morgon och var smal. Jag hade den där kroppen som när jag var 16 år.
Jag vet att jag aldrig kommer att komma dit, faktiskt inte ens i närheten. Men det är inte något jag strävar efter heller. Jag vill bara må bra, jag vill orka springa och cykla med mina barn, jag vill bli friskare. Men självklart vill jag ju också känna mig någorlunda bekväm i sommarkläder.

Jag vill också säga att jag inte kommer att älta detta utan det kommer bli en del av mitt liv. Och det kommer ta tid att ställa in allt och det får det göra. Faktiskt!!

Kram på er alla där ute