Ett barn...

Ett barn som är annorlunda, ett barn som inte beteer sig som andra eller ett barn som inte ser ut som alla andra...

Skulle det barnet vara mindre värt? Skulle det barnet bli mindre älskat?
Jag får ont i magen om jag ens tänker tanken.
I min närmaste omgivning har jag flera barn som har svårigheter av alla de slag. En del svårigheter är mindre och endel svårigheter är mer. Men skulle man neka dem kärlek, ömhet eller värme för detta??

Jag försöker förstå en mammas svårigheter att till sig an sitt nyfödda barn, ett barn som alla andra men som har en liten defekt. En defekt som går att åtgärda, en defekt som inte är ovanlig. Men....

Känner att jag inte vill skriva mer om det då jag saknar förståelse, saknar kunskap, saknar ord....

Vill dela med mig av en dikt som jag fått uppläst för mig...

Den är skriven av Emily Pearl Kingsley

När du skall ha barn är det som att planera en fantastisk resa till Italien.

Du köper en massa reseguider och smider fantastiska planer om Colosseum, Michelangelo och gonolerna i Venedig. Du kanske till och med lär dig några användbara fraser.

Allt är väldigt spännande.

Efter månader av förväntan kommer slutligen avresedagen.

Du packar dina väskor och ger dig iväg.

Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger;

- Välkommen till Holland.   

Holland!?! , ropar du. Vad menar du med Holland?

Jag bokade mig för Italien!! Jag förväntar mig att vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att få åka till Italien...

Det har blivit ändring i flygrutten, planet har landat i Holland och det får du finna dig i.

Det väsentliga är att det inte fört dig till ett hemsk, avskyvärt och smutsigt ställe fullt av farsot, nöd och sjukdom. Det är bara ett annat ställe...

Så du måste gå ut och köpa nya reseguider. Du måste lära dig ett helt nytt språk. Du kommer att träffa nya människor som du inte träffat förut.

Det är bara ett annat ställe.

Mer saktfärdigt än Italien, lite mindre "flashigt" än Italien. Men när du varit där ett tag och hämtat andan, tittar dig omkring.... och ser att Holland har väderkvarnar... och att Holland har tulpaner... Holland har till och med Rembrandt.

Men alla du känner är ivriga att få åka till Italien eller har redan varit där... och alla skryter om hur underbart de hade det där.

För resten av ditt liv kommer du säga;

- Ja det var tänkt att jag också skulle åka dit. Det var vad jag hade planerat.

Smärtan av detta kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... förlusten av drömmen var allt för betydande.

Men... om  du ägnar ditt liv åt att sörja över det faktum att du aldrig kom till Italien kommer du aldrig bli fri och njuta av det mycket speciella, allt underbart.... med Holland.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 0966245068"

Det har gått tre år sedan jag bloggade sist.Tiden bara springer iväg. Mycket har hänt och allt man gått igenom ger lärdomar och erfarenheter man sedan bär med sig. Att stanna upp och andas har jag blivit bättre på. Men mitt i all denna "visdom" och e...

Uppallad i soffan med one piecen på.Bredvid mig ligger Nisse under en filt och myser. Det är Star Wars på TV. Episode 2. Tänk att detta fortfarande funkar. När jag var liten lekte vi star wars. Tyvärr fick jag aldrig vara Leia. Det skulle alltid en a...

        Halloj!  Sömnlös i sängen efter en lång dag.  Har försökt att hitta någon slags julstämning. Julmusik i bakgrunden och ångra pepparkakor har dekorerats.  Men efter att ha spenderat halva dagen på sjukan med Nisse och sedan mutat h...

Trodde allt skulle bli bra igen. Trodde Nisse hade passerat det värsta och att han snart skulle komma tillbaka till skola, träning och vardag. Han skulle bara få några veckor på sig så skulle vi köra på som vanligt. Men det blev tvärnit. Från att b...