Under flera år har han stått där vid min sida på läktaren. Vinter som sommar, vardagskvällar som helgmornar. Suckandes men aldrig klagandes. Min egen lilla hjälte. Att Emma rider och älskar sin sport är det ingen tvekan om. Att mamman älskar det hos gör är det heller ingen tvekan om. Men att Nisse måste följa med är ingen självklarhet, men han gör det i alla fall.

Många gånger har frågan ställts.
- Vill inte du börja rida?

- Skall inte du också prova?

Men svaret blir alltid det samma
- ALDRIG!!!! Det är bara för tjejer.

Men så en dag blev svaret ett annat

- Ja mamma när får jag rida?
Den lilla mamman var inte sen med att svara.

- När du vill!!!
En privatleketion bokades med önskemålet fröken Sara och hästen Boo.

  När Nisse efter mycket och och men och många berättelser så får äntligen fröken Sara upp Nisse på hästryggen.
När hon sedan börjar berätta hor man gör suckar Nisse tungt och ropar ut:

- Du behöver inte berätta jag kan allt redan!!!

Efter ca 45 min hade han fått svänga, stanna och fått fart på Boo, även lite trav hanns med.

En stolt Nisse fick sedan bestämma kvällen middag;
Nuggets med vitlöksås!

Kram på er alla där ute!!